170612 – 170618 Kan skolor bli lika?

Komplicerad fråga. 🙂 Visst, alla kan ha samma förutsättningar rent ekonomiskt, identiska regler och mål. Men sen kommer olikheterna. Varje lärare är en person med egen personlighet, eget engagemang, stort eller litet, olika nivåer av intresse att lyssna på eleverna, egen uppfattning om hur man undervisar barn och ungdomar osv. Olikheterna slutar inte där utan barn och ungdomar har också egen personlighet, olika intressen, olika möjligheter att ta till sig kunskap, olika stöd hemifrån osv. Det finns ännu fler olikheter. Undervisningsgruppers storlek spelar roll men det finns inte en siffra som ger lösningen till allt. Gruppens storlek har att göra med de elever som finns i gruppen. Om flera i gruppen har enskilda inlärningsproblem ökar behovet av stöd. Gruppens storlek kan också påverkas av vem det är som undervisar i gruppen. Olikheterna fortsätter med hur det ser ut hemma för respektive elev, om föräldrarna uppmuntrar arbetet i skolan, om eleverna trivs i skolan i övrigt, att eleven har vänner/gemenskap etc.

Att skapa lika skola till alla är som jag började skriva en komplicerad fråga. Skola och utbildning är något som även påverkas av allt annat runt omkring oss i samhället. Det har länge funnits en uppfattning i Sverige om att alla elever undervisas i klasser, tar till sig kunskapen och sedan tar examen. Allt ska vara ”lika”. Problemet är att vi inte är ”lika” vare sig som barn, ungdomar eller vuxna. Förutsättningarna att ta till sig kunskap är inte heller ”lika”. Först när vi kan inse att vi inte är ”lika” tror jag att vi har en möjlighet att göra skolan mer lik för så många skolelever som möjligt. Helt lika kommer vi aldrig att bli och det är jag glad för. 🙂 Att vara den du är duger alldeles utmärkt.

170605 – 170611 Macron i Frankrike

Jag fascineras av vad som verkar hända i Frankrike. Macron tycks ha blivit något/någon som står för ”något annat”, något nytt i Frankrike. Men vad innebär dock detta nya? Intressant fråga men inte direkt lätt att besvara. Det man kan förstå är dock att de klassiska partierna har hamnat efter och har uppenbarligen inte förstått/lyssnat på vad som efterfrågas av väljarna. Det som är klurigt är att inte ens väljarna kan sätta ord på vad det är de önskar för förändringar, bara att det ska bli något nytt, något annat.

Om Macron verkligen lyckas prestera något nytt och nytänkande så kan det ha betydelse för den politiska situationen i många länder. Risken är dock att det ”nya” inte är något nytt, att väljarna blir besvikna. Så var det med Obama här i USA där många hade tänkt att Obama skulle genomföra en massa förändringar/något nytt. Det som inte var lätt för Obama var att de politiska besluten allt som oftast ska fattas av flera politiker med olika intressesfärer. Obama gjorde mycket och var/är en bra förhandlare i politiska frågor. Problemet var att inte alla politiker ville ha förändringar i USA. Ska bli spännande att se hur det är i Frankrike. Vill alla att det ska blir något annat/nytt i Frankrike? Är nytt/annat alltid samma sak när väljarna säger att det vill ha en förändring? Nja, risken är att det ”nya” har många olika sidor. Spännande.

170529 – 170604 Att vilja förändra

Det verkar som att det finns personer inom Moderaterna som har en önskan om förändringar i partiet. Det känns nästan som en klassiker när några tycks sprida ut att ett byte av vår partiledare skulle vara en lösning. Hur tänkte man där? Och vad var det som dessa personer skulle vilja ha istället? Jag såg inga svar på dessa frågor.

Det kanske är som i det övriga politiska lanskapet. Alla vill ha något annat, något bättre, något som gör att man vinner valet. Men det man ska komma ihåg är att detta aldrig kan uppnås av en enda person. Man behöver vara många fler aktiva som kan lyssna, sprida det politiska budskapet, har dialog med väljarna, tar debatter, har förmågan att bjuda på sig själv samt på ett bra sätt kunna ta emot kritik och sedan bemöta det på ett korrekt/trevligt sätt. Alla dessa aktiva behövs över hela landet, i varje stad, i varje bostadsområde. Det som är partiledarens roll med sin stab är att få många att bli aktiva och även komma ihåg att uppmärksamma och tacka för de insatser som görs.

Uppmuntran är något som vi alla behöver! Vi ska inte heller glömma att partiledaren också behöver få uppmuntran. 🙂 Behovet finns hos oss alla och ger hos energi att jobba på mot gemensamma mål. Att gnälla i det dolda är fegt  och det skulle ge mycket mer inspiration att istället komma med nya idéer, nya sätt att tänka, framtiden, osv. Viktigt att partiets ledning inte missar att lyssna till sina aktiva. Vardagen är det som mest berör oss alla. Vår vardag är våra liv.

170522 – 170528 Betyg ger bra vägledning om rätt använt.

Betyg är ett alldeles utmärkt verktyg för att fastställa hur det går med elevens studier. Det viktiga är att elev och lärare har ett bra samarbete som visar sig i att både elev och lärare är eniga om elevens kunskaper och hur eleven ska komma vidare i sin utbildning. Tyvärr fungerar det inte alltid så idag utan betyg känns ibland felaktiga av eleven. Även om det kan kännas svårt att sätta betyg så är det något som varje lärare absolut måste kunna göra för att ha möjlighet att skapa det samarbete som betyg är tänkt att leda till. Poängen med mindre undervisningsgrupper är bland annat att lärarna har mer tid till att skapa samarbete med eleverna och arbetet med betygsättning.

Att följa en elevs utveckling och prestationer kan vara riktigt spännande. 🙂 En utmaning för varje lärare är att se till att var och en av eleverna har möjlighet till att ta till sig kunskaper på ett eller annat sätt. Ingen har sagt att det är lätt att undervisa alla elever i skolan. Att undervisa är en utmaning och betygen blir det som följer utvecklingen. Om inte betygen utvecklas så är det inte bara elevens fel utan då handlar det även om läraren/undervisningen. Betygen visar hur samarbetet mellan elev och lärare fungerar. Båda sidor måste jobba bra och kreativt för att åstadkomma utveckling tillsammans. För att betyg ska fungera som det är tänkt krävs samarbete. Viktigt att inte glömma bort det!

170515 – 170521 Kaos i trafiken

Kaos i trafiken är ibland skrämmande. Här i New York blev det under söndagen stopp i Midtown tunnel så att bara en fil var öppen för trafiken från Manhattan. Vilket kaos! Inte heller blev det bättre av att bilförare körde rakt ut i korsningarna runtomkring trots att de borde ha förstått att trafiken mot Midtown tunnel stod stilla. Effekten blev att all trafik stoppades upp. Här i New York har bilförarna ett ganska argt beteende i trafiken när inte trafiken rullar på. 🙂

Det jag kunde konstatera är just att det behövs instruktioner om alternativa vägar på ett tydligt sätt för att kunna få biltrafiken att fungera när det blir stopp. Speciellt när mängden bilar är så väldigt intensiv. Nu var det ju ändå en söndag och inte vardag vilket får ses som tur i oturen. Vad man kan lära av att suttit fast i denna typ av trafikhändelse är att det behövs fler möjliga vägalternativ att flytta sig mellan olika större punkter. Viktigt att även Stockholm har ett fungerande vägnät så att trafiken kan flyta på även om det inträffar större olyckor. Stockholm växer varje dag vilket även ökar trafiktätheten.

170508 – 170514 Skola är egentligen inte en politisk fråga

Jag upphör aldrig med att bli förvånad när skolfrågor blir politiska frågor. Varför skulle skola/utbildning vara en politisk fråga? Skola/utbildning är naturligtvis en budgetfråga men innehåll och omfattning av utbildningen har inte med politik att göra. Visst, det finns länder där regeringen vill styra elevernas utbildning men Sverige är inte på något sätt någon diktatur. Poängen med skola/utbildning handlar om att sprida samt utveckla kunskapsnivån i landet. Samhället har ett stort intresse av ökad kunskapsnivå som kan utveckla samhället, starkare konkurrens mot andra länder, ökade möjligheter till egen försörjning, forskning osv.

Betyg är också en fråga som brukar komma upp i den politiska debatten. Vissa ser betyg som orättvisa, att de pressar eleverna, att även de som inte har höga betyg borde ha samma möjligheter osv. Om betygen fungerade på ett optimalt sett så skulle de visa vilka elever det är som har hög kapacitet att ta till sig kunskap. Men det är tyvärr inte nog. En elev kan ha väldigt bra betyg men ändå inte ha den personlighet som efterfrågas för vissa yrken.

Efter tre år i USA så har jag lärt mig hur deras antagningssystem till högre studier ser ut och fungerar. Inte lätt…. I USA är inte betygen nog oavsett om eleven har A i alla ämnen. I USA ska personlighet och engagemang för andra människor också finnas med i antagningsprocessen. Låter jättebra men det fungerar inte heller optimalt. Här i USA finns det mesta att köpa och då även innehållet i antagningshandlingarna och hur man uttrycker sig eller t.ex. beskriver sina sociala insatser. Något litet låter plötsligt som något fantastiskt! Blir som att allt handlar om att marknadsföra sig själv på bästa sätt. Det kanske passar i USA för här gäller det sedan även i den fortsatta karriären. Man måste hela tiden kunna marknadsföra sig.

Politiker behöver inhämta information om utbildning på olika nivåer från de myndigheter/enheter i samhället som arbetar med att hålla sig uppdaterade och syna den utbildning som finns i Sverige. Politikerna ska lyssna på de som är insatta i utbildningsfrågor och sedan besluta i enlighet med de möjligheter som budgeten tillåter. Skola/utbildning ska utformas efter samhällets och medborgarnas behov. Inte efter olika politiska åsikter.

170501 – 170507 Skolluncher i USA

I Sverige tar vi numera för givet att det alltid ska finnas skollunch och gärna fler alternativ. 🙂 Här i USA så finns det organisationer som lobbar för att skollunchen alltid ska finnas tillgänglig i skolorna utan att det kostar något extra. Hittills har det endast lett till att barn vars familj tjänar under fattighetsgränsbeloppet har rätt till fria skolluncher. I vissa skolor här i New York innebär det att 75% av barnen i dessa skolor har fria skolluncher. Skrämmande många som är fattiga. 🙁

I vissa delstater har man under en tid börjat markera när ett barns föräldrar inte har betalat barnets skollunch. I Sverige skickas det betalningspåminnelser om föräldrarna inte har betalat aktuella avgifter. Här i USA är det vissa delstater där personalen kommenterar när barnet förväntas få sin lunch. Kommentaren kan tydligen vara typ ”jaha, är du x så ska du ingen lunchmat ha. Här har du en smörgås med ost istället”. Personalen i köket slänger då barnets mat på matbrickan i soporna! 😮 En del delstater stämplar de aktuella barnens hand där det då står att barnet behöver pengar till skolluncherna! 😮 Skrämmande att barnet ska behöva stå och känna sig utpekat när föräldrarna inte har fått sin privata ekonomi att gå ihop.

Fick mig att tänka på att vi i Sverige gjorde något liknande när barn tidigare fick ta över skuldbeloppet som uppstått vid t.ex. tandläkarbesök under deras uppväxttid och som borde ha betalats av föräldrarna. Hoppas att USA också använder sitt förnuft och hittar bättre lösningar för att driva in pengar från vuxna samt inser att barn behöver mat för att uppnå bra skolresultat.

170424 – 170430 Uppskattning av volontärt arbete

Något jag inte kände till här i New York var att när man jobbar mycket volontärt inom organisationen New York Cares så erhåller man ett brev och ett ”certifikat” undertecknat av USA:s president! 🙂 Erhöll detta nu i veckan. Kul! Det avsåg insatsen för förra året så underskriften var av Barack Obama. Brevet med Vita husets logga var riktigt tjusigt. Kul med överraskningar i vardagen samt att det volontära arbetet uppskattas på hög nivå i samhället.

Om jag fick önska mig något så skulle jag gärna se att den hjälp som ges volontärt istället skulle finnas som insatser i samhället. Inte bara godtyckliga volontära insatser av varierande kvalité. De volontära insatserna behövs verkligen. Jag undervisar mycket och det är många personer som har särskilda behov för att ta till sig kunskaper. Borde vara något som alla har tillgång till. Där är inte New York ännu. Jag jobbar vidare som volontär. 🙂

170417 – 170423 Jobb & invandring.

Jobb och invandring tycks vara de två stora frågorna i världen i just nu. En gång i tiden förutsattes att alla jobbade med det som fanns att göra. Om det inte fanns jobb så flyttade människor på sig antingen inom landet eller gav sig av utom landets gränser. Det handlade om ett sökande efter försörjning och möjligheter till bättre livsutveckling. Idag ser det lite annorlunda ut.

Det har blivit konkurrens om jobben och då blir invandringen ett problem istället för en tillgång. Fler människor har utbildat sig, fått det bättre, har ökade krav på sin omgivning och vissa saker tas för givna. Det är mer som att ingen vill ha mindre än vad man har idag när det gäller typ av jobb, lön, samhällsservice osv. Likväl finns det människor i världen som idag strävar efter att erhålla en dräglig tillvaro och ett jobb som leder till försörjning. Det blir nästan som en ”avgrund” som skiljer dessa två olika grupperingar åt.

Den ena gruppen, som har det mesta, har slagit sig till ro och den andra gruppen som söker försörjning är den grupp som förflyttar sig. Hur ska dessa grupper finna ett samarbete? Stor fråga. Utbildning är något som alla människor har nytta av. Utbildning kan bestå av praktisk kunskap och teoretiska kunskaper inklusive språk. Hos den som söker efter försörjning finns så gott som jämt drömmen om en bättre tillvaro, en tillvaro som ”alla” har i t.ex. Europa. Det är lätt att glömma bort att vardagen finns även hos ”alla” som lever i t.ex. Europa. Det finns arbetslöshet, sjukdom, förluster på olika sätt, låga löner, svårigheter i skolan etc.

Här i New York har jag verkligen fått uppleva att mycket av den samhällsservice som finns i Sverige inte är att räkna med här i USA. Arbetsmarknaden är hård, sjukvårdsskyddet inget självklarhet och hur som helst dyr, ett tveksamt rättssystem, låga löner osv. Här verkar det mer vara som att man håller fast vid det jobb man har med näbbar och klor. Kan inte vara något som främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Rörligheten behovs för att lyckas skapa en levande arbetsmarknad. Något som vi behöver överallt snarast eller helst igår.

170410 – 170416 Påskhelg

Man är van med att fira påsk med påskris, ägg, godis,buffé, gula servetter osv. Här i USA är det inte samma sak….. Här är endast långfredagen en form av halv helgdag och det innebär att en del verksamheter har helg och andra inte alls. Ingen halvdag. 🙂 Sedan är det även helgdag tisdagen innan Skärtorsdagen. Det en judisk helgdag och är en allmän helgdag.

Till detta kommer då påskharen! 🙂 Påskharen är gjord i choklad och finns i alla möjliga storlekar. Man ska dock inte glömma att påskharen finns öven som motiv på tallrikar(alla storlekar), servettringar, muggar, skålar, fat och en massa annat. Det finns t.om. påskharar som statyer  gjorda i alla möjliga material. Det jag har funderat är på var folk gör av alla dessa saker när det inte är påsk?

Man ska inte glömma bort alla de saker som folk även tycks köpa till jul här i USA. Det finns t.o.m. så stora tomtar, nötknäpparsoldater och tomtemor som är ca 180 cm höga! För att inte tala om plastjulgranar, plastgranris, julkulor med en diameter om minst 20 cm och en massa andra saker. 🙂 De stora julkulorna hängs ut i träden. Sedan finns ju även Halloween med ännu mer saker som förknippas med döden och skelett på ett eller annat sätt. Den största helgen är nog ändå Thanksgiving och då handlar det om väldigt stora kalkoner gjorda av olika material som står i trädgårdarna och med ännu mer tillbehör…. Förstår att många behöver hyra förråd till alla sina saker. 🙂 Glad påsk!