Arkiv för augusti, 2013

130819-130825 Samhällets tillsyn.

söndag, augusti 25th, 2013

Vi har många lagar och regler i Sverige som alla förväntas följa. Det jag blev funderad över den senaste veckan är hur samhällets tillsyn egentligen fungerar. Jag läste i DN om att en man dömts för sadistisk våldtäkt motsvarande grov våldtäkt och människorov. Visst, det är jättebra att han har blivit dömd till fängelse för detta grova brott. Samme man har dock enligt DN dömts tidigare för grov våldtäkt och människorov. Samme man har även dömts för olaga hot och olaga frihetsberövande efter att ha bundit fast sin exsambo i hennes säng och sedan knivhotat henne. Är detta rimligt? Hur många gånger är det acceptabelt att gärningsmannen kommer ut från fängelset och gör samma sak igen? Det börjar kännas obehagligt om det finns fler brottslingar i Sverige som förväntas ha blivit ”goda ” människor efter tiden i fängelset men som fortsätter att begå brott som samhället inte accepterar. Obehagligt. 🙁

Ytterligare en artikel i DN tog upp att en pensionerad läkare har omskurit pojkar varav minst fyra pojkar har behövt söka vård på sjukhus. Vart har det goda omdömet tagit vägen? Om man är läkare så har jag förväntningen att denna person ska vara pålitlig och tillämpa gott omdöme. Om en läkare kanske har blivit för gammal, sjuk eller annat som förhindrar gott omdöme så ska denne absolut inte göra ingrepp på barn. Helt oacceptabelt! 🙁

130812-130818 Att vara god man

söndag, augusti 18th, 2013

Att vara god man handlar oftast om att hjälpa en person med vardagliga ekonomiska angelägenheter när personen inte klarar av detta själv. Orsaken till att personen inte klarar detta kan handla om demens, psykisk sjukdom, missbruk osv. Det togs upp i veckan om hur många ”klienter” en god man kan hinna med dvs. vad som kan vara lämpligt för att den gode mannan ska hinna med sina ”klienter”. Det som aktualiserade frågan var att en äldre person som är dement blivit inlåst i ett rum på sitt äldreboende. Av någon anledning så tyckte media att det var den gode mannen som skulle ha uppsikt över ”klienten” så att denne inte blev inlåst. En god man kan ha ett visst uppdrag att bevaka ”klientens” intressen men det är väl ändå äldreboendet som ska ge sin patient fullgod sjukvård, eller? Alla äldre har inte anhöriga som bryr sig om dem varför det är absolut nödvändigt att ha kommunal uppföljning på äldreomsorgen så att denna håller fullgod kvalité.

Sedan kan god manskapet även aktualiseras för barn och ungdomar vilket även innebär att den gode mannen ska bry sig om och fostra barnet genom sin tillsyn. Alla ensamkommande barn/ungdomar ska ha en god man och det är viktigt att barn/ungdomar har en vuxen vid sin sida som ger dem vägledning och stöd. Tyvärr har många gode män väldigt många barn/ungdomar vilket gör att de inte har tid att vara särskilt aktiva med sina barn/ungdomar. Mina förväntningar på gode män är större när deras ”klienter” är barn/ungdomar eftersom dessa håller på och växer upp samt verkligen är i behov av vägledning. Äldreomsorgen handlar om bra sjukvård till människor som inte ska skadas eller må dåligt.

När det gäller barn/ungdomar så har de inte föräldrar och behöver därmed bli placerade av socialtjänsten, men dessa boenden ändras efter barnets/ungdomens ålder vilket innebär att vuxna kring barnet förändras under tiden. Förhoppningen från samhällets sida är då att den god mannen fortfarande finns kvar till barnets/ungdomens 18-årsdag. Det jag frågar mig ibland är om de som är gode män verkligen uppfyller de krav som behövs för att kunna ta sig an ett barns/ungdoms uppväxt? En del är jättebra men det finns också många som inte är särskilt engagerade. En sak som kan påverka är den ersättningen som utbetalas till gode män. Vissa kommuner betalar ut högre ersättning än andra kommuner. Det brukar vara så att betalar men en rimlig ersättning så får man också tag i rätt folk som passar till uppdragen. Kan vara något för vissa kommuner att fundera på.

130805-130811 Myndigheter sälja information?

söndag, augusti 11th, 2013

Myndigheter har mycket information och visst är det viktigt med offentlighetsprincipen men vart går gränsen? Är all information verkligen av allmänt intresse? Offentlighetsprincipen innebär att alla ska kunna ta del av det som sker vid myndighetsutövning. Ska vem som helst kunna köppa ”sorterad” information utan att ange ett syfte som på något sätt ligger i allmänhetens intresse? Vad innebär egentligen allmänhetens intresse? Har en tidning större rättigheter till myndigheters information än den enskilda svenska medborgaren? Jag blir fundersam om denna spridning av information verkligen skulle vara av allmänhetens intresse. Jag tror mer att det passar många människors nyfikenhet. Enligt min uppfattning så har nyfikenhet och allmänt intresse inte riktigt med varandra att göra. Offentlighetsprincipen är viktig så att vi medborgare vet att myndigheterna sköter sina samhällsuppgifter på ett bra sätt. Men när det inte handlar om handläggningen utan om ren privat information och inga oegentligheter har begåtts varför ska den informationen spridas till allmänheten? Information kan missbrukas vilket för några år sedan inte kunde göras snabbt och brett vilket går alldeles utmärkt att göra idag. Jag är emot att myndigheter sprider information som inte är av allmänt intresse utan som handlar mer om nyfikenhet. Alla har inte med privata frågor att göra. Det borde finns sekretess även på den information som myndigheter säljer.

130729-130804 Syrien

söndag, augusti 4th, 2013

Det har stått en del i veckan om att EU stoppar flyktingarna från Syrien. I det som skrivits känns det som att det uppfattas som att EU vänder flyktingarna ryggen. Frågan man ställer sig är ju om det inte kan finnas fler saker att göra för människor i svåra situationer än att ta emot flyktingar? Livet blir inte lättare för någon om väldigt många flyktingar ska komma till EU där Sverige ligger högt upp listan för att ta emot flyktingar. Man har ju en önskan om att länder med allvarliga konflikter ska kunna reda ut sin situation själva samt att FN ska vara ett alternativ när det behövs förhandlingshjälp. När det gäller det egna initiativet så har ju inte Syrien gjort någon insats överhuvudtaget att förstå sin situation och FN har ju inte haft majoritet för att gå in med ökad militär kraft för att häva konflikten.

Är alternativet då att det är EU och Sverige som ska ta emot alla flyktingar? Andra länder runt i kring Syrien måste väl också kunna ta emot flyktingar, eller? Jag förstår att många drömmer om att komma till något bättre där allt finns och allt går bra. Felet med den tanken är att drömmar sällan stämmer. Jag har mött så många flyktingar som är så övertygade om att det är deras drömmar som stämmer så att det tar lång tid och samtal innan personen förstår att man i Sverige måste jobba, hitta jobbet själv, hitta bostad själv, ordna med skolgång till sina barn, se till att man är registrerad i det svenska socialförsäkringssystemet osv. Sverige har väldigt bra lagar och regler om invandring om man jämför med många andra länder. Det jag gillar bäst är att lagar och regler gör att alla som kommer till Sverige kommer på samma villkor som alla vi andra som redan lever i Sverige. Lika för alla och stöd om individen har funktionshinder. Det som är tråkigt är att de som smugglar människor till Sverige sprider lögner som inte har med verkligheten att göra.

Jag vill även skriva att jag beklagar att 105 barn misstänks ha blivit tvingade att prostituera sig i USA. Jag beklagar även att man i pakistansk TV ger bebisar som pris i TV-show. Barn är inga föremål och varje barn ska ha tillsyn på ett eller annat sätt under sin uppväxt. Någonting är fel när vuxna försöker tjäna pengar på barn samt inte heller kan se att barn är egna individer och har rätt att själva vara delaktiga i sin uppväxt.

Eva Solberg, ordförande moderatakvinnor i Stockholm, har några gånger lagt fram att hon vill förbjuda tiggeri i Stockholm och har fått en del mothugg. Att förbjuda tiggeri löser inte fattigdomsproblemet men hur många personer är det ok att vi har som tigger i t.ex. Stockholms kommun? Om alla ska ha betald hemresa så måste det också finnas en gräns. För fattigdomsproblem i Sverige har vi socialtjänsten som arbetar med dessa. Men vad har t.ex. ett land som Rumänien? Hur ser deras insatser ut för människor som lever i fattigdom? Vi är många länder i världen och vi behöver alla försöka hitta lösningar på våra länders egna situation. Ett samarbete är bra men det kan inte vara så att det bara är andra länder som ska lösa ett annat lands problem.