Arkiv för februari, 2014

140217-140223 Kvinnor och barn

söndag, februari 23rd, 2014

Jag har i veckan läst några artiklar som alla berör mig. En handlade om att det kommit ett lagförslag i Afghanistan som nu har stoppats av presidenten. I lagförslaget skulle bl.a. familjemedlemmar förbjudas att vittna mot manliga släktingar som misstänks för kvinnomisshandel. Att lagförslaget stoppats av presidenten innebär att det ska skrivas om men det är oklart vad som ska stå i lagförslaget. Jag tycker det är upprörande att det överhuvudtaget finns lagförslag som hindrar den rättsliga processen när det gäller våld mot andra och i det här fallet våld mot kvinnor. Det är inte ok att slå andra människor oavsett kön, ålder, ursprung etc.

Nästa artikel handlade om att det i Saudiarabien för första gången är en kvinna som blir chefredaktör för en rikstäckande dagstidning. Kul! Hoppas att den patriarkaliska världen även kommer att upptäcka att det finns många fler kompetenta kvinnor som kan bidra till att utveckla samhället och världen. Män som bara ser sig själva och varandra behöver lyfta upp blicken och upptäcka att det även finns ett annat kompetent kön, kvinnor! 🙂

Den tredje artikeln handlade om att Kina fördubblar antalet bebisluckor. Jag undrade naturligtvis vad ”bebisluckor” var för något. Jag blev bekymrad när det visade sig att ”bebisluckor” är en plats där föräldrar anonymt kan lämna ifrån sig oönskade spädbarn, att den består av en kuvös med ett fördröjt larm så föräldrarna hinner gå därifrån innan larmet går efter 10 minuter. Det är Kinas lösning på de ca 10 000 barn som överges varje år och där bara en tredjedel överlever. I Kina är det olagligt att överge sitt barn. Otroligt dålig lösning! Det är självklart att ett fungerande samhälle även har plats för oönskade barn, att det finns tillgång till preventivmedel, att funktionshindrade barn också har möjlighet till ett bra liv/tillvaro osv. Kina har mycket att lära om människors lika värde.

140210-140216 Familjehem/jourhem

söndag, februari 16th, 2014

Håkan Ceder, som är särskild utredare i utredningen om tvångsvård för barn och unga, skrev i veckan på DN Debatt om att kontrollen över familjehem och jourhem behöver skärpas. Jag håller med men det är en komplicerad fråga. Tillsyn i privata hem är hur som helst begränsad. Socialtjänsten och IVO kan göra oanmälda besök men dessa behöver då göras på kvällstid eller helger eftersom många familjehem inte är hemma på dagarna utan har barnen i skola eller förskola dagtid. Socialtjänsten jobbar mest på vanlig kontorstid och då är frågan om tillsynen med vanliga möten dagtid uppfyller den kontroll som behövs för att säkra barnets vardag. Håkan Ceder skriver att det behövs fler familjehem för att matchningen ska blir bättre efter barnets behov. Ja, det stämmer bra men man kan konstatera att det inte är så många familjer som vill vara familjehem.

Många familjer har idag mycket att göra och engagerar sig i många olika saker. Att ta ansvar för andra barn som har individuella behov innebär att föräldrarna i familjen måste kunna ge det placerade barnet extra uppmärksamhet under den första tiden för att barnet sedan ska vara jämställt med familjens egna barn. Att vara förälder till egna barn tar mycket tid i anspråk och att ta hand om andra/flera barn än sina egna tar ännu mera tid i anspråk. Tid är något som många familjer idag använder till annat än att ta på sig ytterligare ansvarsuppgifter. Kanske är det så att man idag har nog med att ta hand om sig själv och inte har tid att ta hand om andra. Är det så så behöver det svenska samhället hitta någon annan lösning än familjehem/jourhem. SOS Barnbyar finna i andra nordiska länder men inte i Sverige. Vi svenskar tror på något sätt att det är bättre för barnet att bo i en familj. Jag håller med om att det är bättre för barnet att bo i en familj men det förutsätter att familjen är en varm, god och omtänksam familj. Utbudet på dessa familjer är begränsat.

140203-140209 Undervisning

söndag, februari 9th, 2014

Det har varit en del artiklar om att lärarna har för många administrativa arbetsuppgifter och sociala/fostrande uppgifter som leder till att lärarna inte har tid att undervisa. Visst, jag kan hålla med om att för mycket rapporterande kan ta onödigt mycket tid i anspråk. MEN viss rapportering är viktigt för att skolans ledning, kommun och andra ska kunna följa att undervisningen leder till det den är tänkt att göra. Det är även viktigt att en lärare har rollen som vuxen som har en bra och fungerande dialog med eleverna i skolan. Att vara lärare är att vara delaktig i elevernas dagliga tillvaro under de år som de går i skolan. Lärarna har en mycket viktig roll oavsett om eleverna har fungerande föräldrar eller inte. Skolan måste vara en fungerande arbetsplats där det ska finnas plats för många andra saker än undervisning. Barn/ungdomar lär sig mer om de känner sig trygga och är omgiven av vuxna som de har bra dialog med och som de känner att de kan lita på.  Lärarna har en mycket viktigt roll i barns/ungdomars utveckling precis som föräldrar och andra vuxna som möter barn/ungdomar. Vi alla måste många gånger göra mer än en sak och det är det som gör livet överraskande och intressant! 🙂

140127-140202 Arbetsglädje!

söndag, februari 2nd, 2014

Jag möter många barn och ungdomar i mitt arbete och en del av dem har haft mycket tunga upplevelser under sin uppväxt. Ibland kan det vara en tunga dag på jobbet med tung information eller t.ex. möten med personer som klagar på allt utifrån sitt eget perspektiv och utan att se till annat som är aktuellt i det som personen klagar på. Nu i veckan fick jag dock känna av riktigt arbetsglädje. Det är en ungdom som haft det svårt i livet men som nu är i trygghet. Det har tagit tid att hitta tryggheten och ungdomen har varit suicidal. Nu har ungdomen hittat sin trygghet i musik. Jag gav tips om en video på Youtube om en låt som heter Am I wrong av Envy. Ungdomen älskade både videon och låten.

I veckan gav ungdomen mig en låt och det var Whitney Houstons ”I have nothing”. Låttexten är ”I have nothing if I don´t have you” och ungdomen la till mitt namn ”Lollo” och ungdomen sa att jag hade gett henne hopp. 🙂 Det var en härlig bekräftelse från någon som inte haft hopp men via musik hittat något att leva för. Det är arbetsglädje! Det finns få saker i livet som är så härliga som när tunga problem byts ut mot nya mål och hopp om en framtid. Härligt! 🙂