Arkiv för augusti, 2015

150817 – 150823 Sverige!

söndag, augusti 23rd, 2015

Är i Sverige på besök och det känns verkligen som att komma hem! 🙂 Stockholm är en stad som är stor, mycket folk i rörelsen men jämfört med New York så är det ingenting. 🙂 Det är nog så att man inte förstår hur bra det är i Stockholm förrän man har något annat land att jämföra med och som man också har lärt känna.

EU-migranterna/rumäner var bland det första jag såg. Tillför inte något för Stockholm. Tyvärr får jag väl säga. Blir mest konstigt att människor kommer till Sverige för att ”tigga”. Hela samhällssystemet bygger ju på att alla som kommer till Sverige eller är födda i Sverige ska jobba för att kunna försörja sig. Förvånande att tiggeri inte varit förbjudet lång tidigare.

I USA är det samma typ av diskussion som i Sverige om invandringen och många tycker att den ”måste” stoppas. Flyktingklimatet har blivit kallare i världen. Flyktingströmmen består av människor med drömmar om bättre livsvillkor, större möjligheter. I USA finns det inte mycket stöd till flyktingar/invandrare och ärligt talat så var inte stödet heller stort om vi backar i tiden. Alla som vill åstadkomma något, flyttat till ett annat land, annan stad har alltid behövt att själva jobba för att kunna förändra sin livssituation. Frågan är om möjligheten att göra rätt för sig finns i det moderna samhället där det inte alltid är så lätt att hitta ett jobba?

Konflikt uppstår när det inte går att ”passa in” i samhällets förväntningar. Det är nog där flyktingsituationen i världen befinner sig just nu. Komplicerad fråga så länge det finns människor som tjänar pengar på att smuggla människor. Alla vi människor behöver bli mer realistiska för att kunna bemöta och förändra verkligheten. Oavsett om vi lever i fred eller krig.

 

150810 – 150816 Folkmord i Rwanda

söndag, augusti 16th, 2015

Kan tyckas att det var länge sedan det stora folkmordet med ca 800 000 dödade skedde i Rwanda men det skedde 1994, inte alltför länge sedan. Jag har läst boken ”We wish to inform you that tomorrow we will be killed with our families, Stories from Rwanda” skriven av Philip Gourevitch. Philip åkte till Rwanda 1995 och stannade där i tre år för att följa vad som hände i Rwanda. Folkmordet var och är hemskt men det var även intressant att läsa om hur omvärlden agerade när det inträffade, innan och efter. FN hade en iakttagande roll i Rwanda vilket innebar att de blev vittnen till det som inträffade samt att ca 10 belgiska FN-soldater vid ett tillfälle i Rwanda också blir avrättade fastän de inte var ett faktiskt hot.

Sveriges insats enligt boken var att vi erbjöd fängelseplatser i Sverige för ett visst antal som kunde dömas som skyldiga till folkmord. Det intressanta i boken är att folk på plats i Rwanda inte hade någon önskan om att de skyldiga skulle åka till Sverige och titta på egen TV. Ett av problemen efter folkmordet var att det var så många människor som gjort sig skyldiga till mord och Rwanda hade inte ett fungerade rättssystem efter det som hänt i landet och inte heller pengar nog för att kunna bygga upp ett omgående. Frågan var hur Rwanda skulle kunna döma de skyldiga?

Många av de som gjort sig skyldiga till mord flydde landet och bodde bl.a. i stora flyktingläger i Zaire(numera Kongo) samt i Tanzania. Människor som gjort sig skyldiga till mord(inga utredningar skedde) och hittades i Rwanda sattes i fängelse. De fängslade var män, kvinnor och barn. Miljön i fängelserna var mer än hemska. Det var tre fångar på mindre än en kvadratmeter så de fick turas om att sitta ner, ingen kunde ligga. De fängslade hade kraftigt svullna ben, som stockar, förruttnelse på fötter och många andra problem. Fängelserna var inte byggda för så många fängslade. En period satt ca 60 000 fångar i ett fängelse byggt för 12 000.

Men vad är då rättvisa när många människor har mördat 800 000 människor på totalt 100 dagar? Hur ska den skyldige ta sitt ansvar? När morden kom i gång så var det arbetskolleger som mördade arbetskolleger, doktorer som dödade patienter, patienter som döda läkare, lärare som dödade elever, kvinnor som våldtogs och dödades, barn som dödades osv. och de flesta dödades med machete. Det hade skett inköp till Rwandas statsledning av machetes från Kina vida överstigande behovet för landets jordbruk och som sedan delats ut.

Att skapa rättvisa efter ett folkmord är svårt när skyldiga är hundratusentals människor. Det fanns en ledning för folkmordet men de hade skydd av statsledningen i dåvarande Zaire. Frågan är komplicerad men också intressant. Ett modernt samhälle bygger på att den skyldige ska kunna ställas till svars. I Rwanda var nästan en hel befolkning utrotad. Hela familjer och släkter var mördade. Någonting känns fel om det efter ett folkmord blir övervägande mördare kvar. Men ska mördarna straffas med döden eller fängelse? Vem blir kvar i landet? Vem betalar kostnaden för alla fängslade? Får de fängslade rimliga mänskliga livsvillkor i fängelset? Är det rätt om fängslandes kroppsdelar ruttnar?

Boken är helt klart läsvärd. Exempel på en händelse i världen som ingen tror ska kunna hända. Ändå händer sakerna. IS är ytterligare ett exempel som inte borde kunna hända och det finns fler i historien. 🙁

150803 – 150809 ”Semester”

söndag, augusti 9th, 2015

Inspirerande att följa människor som är lediga. Det händer allt möjligt ute i världen men likväl verkar det inte bekomma den som är ledig. På något sätt kan människor koppla av och njuta av ledigheten. Lite komiskt eftersom människor annars verkar stressa på i full fart i vardagen.

Det är lite som att det är ok att koppla av och ta det lugnt när man är ledig men inte annars. Kanske är det så att tiden inte räcker till när det är vanlig vardag men då är det väl något som man borde uppmärksamma. Om alla ska må bättre, vara mindre sjukskrivna osv. så behöver människor kunna koppla av även i vardagen. Att jobba ihjäl sig ger ingen utdelning till samhället utan för istället med sig att en kraft för samhället inte längre finns kvar. Till min stora glädje så har folk numera ledigt även vid andra tillfällen än i juli! 🙂

Här i USA finns det inte mycket semester för gemene man. Många jobbar nästan dygnet runt för att få ekonomin att gå ihop. Många barn blir lämnade ensamma hemma och får ta hand om sig själva eller kanske av någon äldre släkting. Många äldre uppåt 80-årsåldern jobbar fortfarande. Jag upplevde det först som att de äldre jobbade för att de gillade att jobba men har lärt mig att man jobbar för att man måste för sin försörjning.

Vad är den rimliga avvägningen mellan jobb och semester? Jag är övertygad om att det måste finnas semestermöjligheter för den som jobbar. I Sverige har vi väldigt bra semestertider men i andra länder finns kanske inte ens ordet ”semester”. Det är bara hos den som har ett arbete som ledighet/semester blir aktuellt. Rimliga arbetstider är också viktigt för hälsan i landet. Det vore bra om arbetstiden kunde vara mer flexibel för att passa/matcha anställda och produktion/kunder på ett bättre och mer effektivt sätt. Finns på vissa ställen. Ordet jobb återkommer hela tiden och är även viktigt för att kunna ha ”semester”. Jobb är alltid viktigt för alla oavsett i vilket sammanhang! 🙂

150727- 150802 ”Invandringens effekt på skolresultaten”

söndag, augusti 2nd, 2015

Läste i DN om invandringens effekt på skolresultaten kräver krafttag, en artikel av Gabriel Heller Sahlgren. Bra att det finns folk som tittar på denna fråga. Frågan är dock vad ”krafttag” innebär. Precis som övriga praktiska problem i samhället försvinner de inte genom någon snabblösning. Det finns fler saker som påverkar skolresultaten som t.ex. studiemotivationen hos många elever.  Invandringen är en del och där har jag redan tidigare skrivit om att vi förväntar oss att barnen som invandrar ska anpassa sig till den svenska skolan, att det ska gå fort och att barnen/ungdomarna ska ha klarat grundskolan till åk 9.

Det är inte ovanligt att insatser har goda tankar men ändå lätt kan bli felaktiga pga. att målgruppen och insatsen inte riktigt matchar varandra. En liknelsen kan tas med insatser för elever som behöver särskilt stöd där det också är viktigt att insatsen ”matchar” den enskilda elevens behov. De förutfattade meningarna om att alla barn är lika, tänker lika och ska undervisas i stora grupper känns passé. Att barn skulle vara lika när inga vuxna är det borde ju falla på sin egen orimlighet. Alla är enskilda individer. Det behöver inte kosta så mycket mer för att få vara individuell men för att få vara sig själv behöver vi människor runt omkring vara uppmärksamma på att vi alla är olika. De små skillnaderna i bemötandet/inlärningen ger elever möjligheten att vara annorlunda. Vardagen i skolan har betydelse för alla elever!

Läste i DN i veckan att Jehovas vittnen i Australien dolt sexövergrepp mot barn. Underligt att religiösa inriktningar döljer sexuella övergrepp mot barn som sker inom deras verksamheter. Vem är religionen till för? Ingår inte barnen? 🙁